Malin Ohlsson

Vad jag måste...

2003 var jag där, erkände det inte för mig själv utan tuffade på i vanlig ordning. Året efter, 2004 gick det inte att fortsätta och låtsas som om allt var som det skulle.

Jag hade brakat rakt in i väggen och nog rakt igenom den gången... Det tog mig drygt tre!!! år innan jag var tillbaka i "livet" igen. 
Det var tre år av "ett steg fram, tre tillbaka" 🙁
Fruktansvärda år (i min kropp/själ), men jag hade Hampus som fick mig att resa mig upp ur sängen varje morgon, laga middag varje dag, le, leka med honom och få livet att fortsätta rulla på...
Vet inte hur det sett ut om jag inte haft Hampus dessa år (liten unge alltid med glimten i ögonen och som älska livet).

Jag tog mig tillbaka, på något sätt starkare än nånsin 💪🏻.

I tisdags gick jag till läkarn efter en höst fylld med snorande, halsont och massa hosta och de tolv sista dagarnas huvudvärk 😷🤕
Och ett sjukt jobbigt jobbeår, med massa press på allt som försäljning, inte vara hemma och va sjuk och tapp av kunder...

Det ställdes en massa frågor, läkarn gjorde en massa "tester" på mig - följa fingrar/penna, vända händer, styrka i kroppen (jösses vad stark du var, sa han 😉😂) och ännu flera frågor mm...

Han tittade mig djupt i ögonen och sa - du kan inte fortsätta så här. Du är väldigt nära på att gå in i väggen igen. Du måste se till att förändra/ändra din vardag. 
Han remittera mig till en kursomgång i vår hos en sjukgymnast - andning mm
Jag ska avvakta 3-4v och se hur huvudvärken ter sig, bättre/sämre... Mindfulness (stavning?) ska jag oxå fördjupa mig i, testa. Och Våga göra ingenting. Mest skrämmande faktiskt!

Min egentid (som jag tycker det är - träningen) är INGEN egentid tydligen.
Däremot ska jag absolut inte dra ner på träningen, den gör alldeles för mkt gott mot kroppen. Puh! Det blev jag glad över... Och har tränat varje dag sedan i tisdags 😀

Jag måste hitta en lösning på vardagen, det är den som ställer till det som fan för mig!

Så här har ni nu mig som kanske inte blev jätteöverraskad över vad läkarn sa, har nog haft det lite på känn... Men man vill ju så gärna tro att man KAN ALLT! (I alla fall jag är sån)
Men som nu måste tänka över min situation. 

Och det ska jag göra. Det lovar jag! Och jag ska inte skjuta upp det allt för länge... 

2017 - here I come!! Mot nya utmaningar och en vardag på topp 🤛🏻👊🏻